Utan att förstå hur det har gått till sitter jag här i gräset igen. I skräddarställning. Det är mjukt och mattan det skapar sträcker sig långt bort till brynet med stammar, grenar och löv. Det är inte långt ifrån att det omringar platsen men aningen åt vänster, nedanför backen växer staden fram med sina hus, ljus och vägar. Det susar från båda platserna men annorlunda.
Du går en bit bort, barfota, stannar, böjer dig ner och rycker loss några grässtrån för att sedan fortsätta gå. Jag vinkar åt dig och du vinkar tillbaka. Även mitt leende besvarar du. En varm bris når mig, omfamnar mig och jag drar in så mycket jag kan av den in i mina lungor. Blundar och håller luften fången en stund innan jag andas ut. När jag öppnar ögonen står du alldeles bredvid mig och håller dina grässtrån i höger hand. Jag smeker din nakna fot och kisar upp mot ditt ansikte med ett öga.
Du pekar bort mot en sten och säger något. Jag tittar åt hållet du pekar, håller en hand som skydd för solen. Jag nickar och svarar något. Du sätter dig ner bredvid mig, lutar ditt huvud mot min axel och jag vilar min kínd mot ditt hår.
Vi har brett ut filten nu och ligger raklånga på den. Jag på rygg längs en kant och du, också på rygg, med ditt huvud på min mage. Vi ser ut som ett T. Du har lurar i öronen och lyssnar på din bok, med en hand håller jag en pocket på en armlängds avstånd upp i luften och läser med ett öga ur den. Ganska ofta byter jag hand.
Du blundar. Ibland skrattar du. Jag lägger ner min pocket och letar rätt på ett långt grässtrå med fjun längs upp. Rycker det och drar det mjuka över din näsa. Dina händer flyger mot ansiktet och viftar fram och tillbaka samtidigt som du sätter dig upp. När du ser att jag håller i ett strå slår du mig löst på en arm och lägger dig ner igen.
