Gud, vad distraherad jag blir av att sitta här och lyssna på något från internet och samtidigt skriva detta. De båda verksamheterna blandar sig i min hjärna på ett sätt som gör mig snurrig. Fascinerande. Som om inte det var nog har jag en tandpetare i min mun. Vad det nu ska vara bra för. Och så är jag hungrig. Finns det inget slut på alla samtidiga saker som sker? Nu börjar det klia på näsan också. Precis där glasögonen sitter. Förbannat. Och så tankarna, de borde väl stanna vid något av detta? Vid rösterna från internet, vid orden och meningarna här, vid den overksamma tandpetaren, vid hungern, kliandet. Något av det borde väl ta överhand i huvudet? Tandpetaren ligger närmast till hand, kan jag tänka.
Eller så är det något annat, något utöver de ovan nämnda sakerna som tränger sig på. Något som tränger sig mellan allt det där. Tillräckligt mycket för att jag ska, åtminstone, tangera det här i detta inlägg. Jag borde försöka att ignorera det, i alla fall så mycket att det inte skulle komma på pränt här. Men det går inte. Det går inte. Vad är det då? Vad är det som tränger sig in mellan allt det spännande jag nämnt?
Ja, vad brukar tränga sig på hos oss människor? Är det något allmängiltigt eller något högst personligt? Är det kanske en blandning av de båda? Några få allmängiltiga saker som vi alla delar på, men de blir specifikt individuellt utmejslade hos den som får besök av dem.
Avsluta nu detta inlägg, jag känner att jag inte kan. Ge det egna ord. Tänk dem. Tänk dem högt. Eller tyst. Själv måste jag gå och ta en macka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar