Morra

Moraliske Måns satt nervöst på sin arbetsstol och fiskade internet med blicken. Till slut fick han napp: en artikel i en stor digital dagstidning, fullt med matnyttigt upprörande. Med ena tassen skrollade han ner orden framför ögonen medan han läste:
"Omoral skräp skräp omoral strunt.
Omoral skräp strunt skräp omoral.
Strunt, omoral..."
Spalt upp och spalt ner.

Det här är skräp, strunt och ofattbar omoral, tänkte Moraliske Måns belåtet och gned ett par morrhår mellan tumme och pekfinger på vänster tass. Han tog musen med den andra tassen och markerade den omoraliska, skräpiga och struntsamma artikelns adress, kopierade den och gick till det stora sociala mediet för att kopiera in allt i ett meddelande till Billåbull.

Under länken skrev Moraliske Måns:
[Länk till artikel som sprider omoral, skräp och strunt omkring sig.]
"Läs detta! Hur tänker de egentligen? Det är skräp. Det är strunt. Det är ofattbar omoral!"

På en annan planet plingade det till i byxfickan på en steppande katt med gröna snickarbyxor över en vit skjorta och på huvudet en blå baskerliknande keps. Det var Billåbull. Hoppas, hoppas, hoppas, tänkte han, hoppas, hoppas, hoppas. Han tog upp mobilen ur fickan på bröstet och läste: Du har ett akut meddelande från Moraliske Måns. En röd etta blinkade ivrigt ovanför texten. - Jippi, sa Billåbull tyst för sig själv och slutade steppa samtidigt som han slickade sig om munnen. Han hade fått sina hoppas att gå i uppfyllelse.

En länk och lite text från Moraliske Måns. Som vanligt. Billåbull funderade en stund på vad han skulle svara. Så skrev han:
"Meh! Hur funderar de egentligen? Det är sopor. Det är nys. Det är obegriplig brist på moral!"
Han läste sina ord ett par gånger innan han tryckte på 'sänd', bara för att kolla så att han inte skrivit något som Moraliske Måns inte skulle hålla med om. Hmm, tänkte han, det ser bra ut. Ett självständigt svar som klappar Moraliske Måns medhårs.

Moraliske Måns spann som den katt han är när svaret kom. Mmm, svar. Ah, medhåll. Och vilket insiktsfullt medhåll också. Billåbull är något alldeles extra.

Med detta hade en meddelandeutväxling dem emellan, om den omoraliska artikeln full med skräp och strunt, börjat. Då de upprörts ett tag tillsammans beslöt de sig för att go public och fortsätta där. Moraliske Måns länkade på det stora sociala mediet samma artikel och skrev under denna en text om sin upprördhet. Snabbt var Billåbull där med sin tass och tryckte på strömmingsknappen samt skrev en liten kommentar under.

Bullåbill - en annan katt, också han med snickarbyxor, fast blå; skjorta, fast lila och en baskerliknande keps, fast röd - reagerade snabbt och upprördes i kommentarerna tillsammans med Moraliske Måns och Billåbull. De tre katterna var en tredjedel av en kvartett katter. Bullåbill hade nämligen sin Maja Mjölknos hemma. Även hon brukade kila in en kommentar då och då på det den upprörde och indignerade Moraliske Måns startat. Eller åtminstone ett tryck på strömmingsknappen.

Varför läser jag detta, undrade den svanslöse katten Pelle Tanklös, där han satt vid sin dator och skådade kvartettens jamanden och jamsanden. Jag borde äta istället, för jag är hungrig. Jag vill ha rönnbär. Pelle Tanklös gick från datorn till sitt skafferi och letade efter rönnbär. De är ju alltid goda, tänkte han där han stod och rotade bland burkar och påsar efter bären utan att hitta dem. Till slut gav han upp, gick tillbaka till sin dator och det allvarliga och snabbtänkta skådespel som agerades ut där. Jag undrar vad det egentligen handlar om, allt det där, grubblade han för sig själv när han läste de allra senaste kommentarerna. Attan att jag inte har några rönnbär. Men de är ändå bara sura. Tur att jag inte har några rönnbär då.

Ja, vi stannar där, för så mycket mer hände inte dessa katter denna dag. Snart stundar dock en ny dag och säkert hittar Moraliske Måns nya saker att uppröras över, Billåbull och Bullåbill kommer insiktsfullt hålla med, liksom Maja Mjölknos. Alla kommer att spinna. Och Pelle Tanklös får betrakta eländet utan rönnbär, för några sådana hittar han aldrig, var han än letar. Som otur är.